Varför levde hundratals sovjetiska soldater i Bergslagens skogar under andra världskriget? Och varför tänds än idag ljus vid den så kallade rysstenen? I Krampen, två mil från Skinnskatteberg, har det funnits ett flyktingläger för sovjetiska soldater. Det var ett barackläger som byggdes i slutet av andra världskriget. Nu är det rivet och bara några enstaka spår återstår i landskapet. Inte heller Krampens järnvägsstation finns kvar. Men i skogen har skyltar och fotografier satts upp som berättar om en tidigare nedtystad del av vår historia. En dryg halvmil från lägerplatsen ligger rysstenen.

Under andra världskriget, 1939-1945, flydde tusentals människor från krigets Europa till Sverige. Bland dem fanns sovjetiska militärer som rymt från tyska krigsläger i de ockuperade Norge och Finland. Där hade de utnyttjats som slavarbetare för att bygga vägar och järnvägar. I Sverige ordnades läger och tre av dessa låg i Skinnskattebergs kommun: Baggå herrgård, pensionat Udden i Baggbron och Krampen.

I oktober 1944 utlämnades dessa flyktingar till Sovjetunionen. Det var ett krav från sovjetmakten som den svenska regeringen gick med på. De unga männens hemresa har tystats ned och efteråt ställer sig många frågan om det verkligen var rätt att skicka hem dem. Sovjetunionens dåvarande regeringschef Josef Stalin, betraktade krigsfångar som landsförrädare. Det var ungefär 2 500 personer som utlämnades. Många hamnade i fruktansvärda arbetsläger och gick en mycket osäker framtid till mötes.

Mer finns att läsa i boken Krampen och andra ryssläger i Sverige under andra världskriget skriven av Hans Lundgren. Boken gavs ut 2008 av Västmanlands läns museum, som också säljer den.

Läs mer om Krampen på ekomuseum.se